Biblioteksrådet är ett expertorgan och rådgivande till förbundsstyrelsen i biblioteksfrågor.

Sveriges Författarförbunds bibliotekspolicy tar sin utgångspunkt i UNESCO:s folkbiblioteksmanifest. Där slås det fast att folkbiblioteken är till för alla oavsett ålder, språk, nationalitet, religion eller samhällsklass och att folkbibliotekens huvuduppgifter är att verka för läskunnighet, information, utbildning och kultur. Folkbiblioteken stärker informations- och yttrandefriheten och är en förutsättning för demokratin.  Författarförbundet vill uppmärksamma folkbibliotekens basverksamhet och likvärdig biblioteksstandard i hela landet. Författarförbundet arbetar också för att följa utvecklingen av bland annat skolbibliotek, sjukhusbibliotek och arbetsplatsbibliotek och fängelsebibliotek.

Sveriges Författarförbund vill uppmärksamma tendenserna till allvarliga standardskillnader mellan bibliotek i olika kommuner, olika biblioteksformer och till privatisering av folkbibliotek.  Det sistnämnda kan leda till efterfrågestyrda serviceinrättningar. Folkbiblioteken bidrar till att Sverige kan hävda sig som en kunskapsnation med bildade medborgare. Det är därför av vikt att staten medverkar till främjandet av litteraturen och läsandet, inte minst i kommuner som ligger utanför kretsen av storstadsområden och universitets- och högskoleorter. Det statliga stödet till folk- och skolbibliotek bör utvidgas och ökas.

Biblioteksrådets uppgifter utgörs av

  • att fortlöpande följa utvecklingen inom biblioteken och särskilt allmänlitteraturens ställning
  • att till förbundsstyrelsen föreslå och för dess räkning driva olika utvecklings- och policyprojekt, ofta i samspel med andra aktörer
  • att i samarbete med förbundsordförande och förbundsdirektör delta i debatter och diskussioner i biblioteksfrågor
  • att orientera medlemskåren och andra grupper inom Författarförbundet om sitt arbete.

Handlings-och strategiplan till och med 2018

Biblioteken har olika förutsättningar för sitt uppdrag beroende av kommunens storlek, befolkningens sammansättning etc. Tillgänglig statistik, forskning och utredningar visar att en likvärdig jämn och hög biblioteksstandard över hela landet inte är för handen.

Läsförståelsen hos barn och unga som sjunkit sedan flera år tillbaka har vänt och stabiliserats något. Ojämlikheter som om familjen läser eller inte, har böcker hemma eller inte liksom utbildning fortsätter att ha betydelse. En bristande läsförmåga är ett hot mot individen och mot det demokratiska samhället. Läsfrämjande insatser riktade mot barn, unga och vuxna bör därför bedrivas kontinuerligt. Undersökningar visar på att socio-ekonomiska skillnader har en avgörande betydelse när det gäller läsförståelse och läsförmåga. Vuxnas läskultur avspeglas i högsta grad hos barnen.

Skolbiblioteken ser olika ut i kommunerna och alla har inte utbildade bibliotekarier. Skollagen säger att varje skola i landet ska ha ett bibliotek, men långt ifrån alla har det. Mer än 50% av alla skolelever saknar tillgång till ett bemannat skolbibliotek. Målet måste också vara att lagen ska innehålla krav på relevant bemanning. Skolbibliotekariens uppgift idag är – förutom att samarbeta med elever och lärare, ge tips och råd till låntagarna och vårda och utveckla mediebeståndet – också en viktig pedagogisk och demokratisk roll när mycket handlar om mediekunskap, informationssökande och källkritik.

De senaste årens trend med allt mindre bevakning av nyutgiven litteratur på tidningarnas kultursidor och i övrig media ställer högre krav på biblioteken som informatörer om ny litteratur. Även det minskade antalet fysiska bokhandlar ökar fokus på biblioteken att exponera och presentera litteratur. Medlemmar inom Författarförbundet har uppmärksammat att biblioteken ibland gallrar beståndet på ett sätt som innebär minskad tillgång till bland annat klassiker och folianter (böcker i stort format) som besökare läser på plats men inte alltid lånar hem.

Biblioteken hanterar de så kallade litteraturstödda böckerna på olika sätt. Det förekommer att dessa böcker inte katalogiseras eller att de säljs direkt till allmänheten.

Med utgångspunkt i ovanstående kommer biblioteksrådet under perioden att följa utvecklingen när det gäller:

  • Bibliotekens tillgänglighet för alla: barn, unga och vuxna, personer med funktionsnedsättningar, personer som läser på andra språk och de som läser lättläst litteratur. Det handlar både om fysisk tillgänglighet bland annat vad avser lokalisering, bemanning och öppettider och digital tillgänglighet vad avser hemsida med information om litteratur, verksamhet och program.
  • Specifika läsfrämjande insatser utöver bibliotekens arbete. En av rådets ledamöter representerar Författarförbundet i Arbetsgruppen för ett Läslyft i Sverige som på olika sätt arbetar med läsfrämjande och uppmärksammar grupper som inte alltid självklart besöker bibliotek.
  • Bibliotekens arbete med att erbjuda adekvata läs – och litteraturfrämjande program och nya sätt att nå medborgare
  • Skolbiblioteken genom att en av ledamöterna i rådet representerar Författarförbundet i Nationella Skolbiblioteksgruppen, NSG
  • Den pågående biblioteksutredningen, Nationella Biblioteksstrategin
  • Kartläggning av och i förekommande fall aktuell forskning som belyser bibliotekens arbete med de nationella minoritetsspråken
  • Bibliotekens arbete med mediabeståndet som äldre skönlitteratur och klassiker
  • En särskild fråga att uppmärksamma är digitaliseringen i förhållande till de tryckta böckerna vid universitetsbiblioteken
  • Bibliotekens och andra samarbetspartners arbete med litteratur- och distributionsstödda titlar
  • Utveckla allianser och nätverk för att driva specifika frågor. Biblioteksrådet arbetar för att genomföra seminarier med nationellt och nordiskt perspektiv för författarnas och översättarnas utvecklingsmöjligheter och relation till bibliotek i ett kulturpolitiskt sammanhang.