Tidsbrist ett hot mot språket

Hur bidrar de litterära översättarna till de nordiska språkens utveckling i en tid av ökande globalisering? Hur kan det fortsatta arbetet med att stärka de litterära översättarnas upphovsrättsliga ställning bedrivas, framför allt på det digitala området? Detta var frågor som diskuterades på ett nordiskt översättarseminarium på Hässelby slott den 21-23 mars. Seminariet var arrangerat av översättarsektionen med ekonomiskt stöd från Nordiska kulturfonden.

Första dagen ägnades åt avtalsfrågor. Inger Johansson och Thorbjörn Öström beskrev sina erfarenheter av översättaravtalet från 2004 och norrmännen berättade om förra årets framgångsrika strejk som gav dem ett moderniserat avtal och höjda ersättningsnivåer.

Andra dagen inleddes med att Birgitta Lindgren från Språkrådet berättade om de nordiska ländernas språkpolitiska program och den nordiska språkdeklarationen, varpå John Swedenmark, lingvist och översättare, höll en bejublad föreläsning på temat "Översättarnas betydelse för de nordiska språkens utveckling - språkbevarare eller språkförnyare"? Han sade bl a att översättaryrket kan ses som ett renhållningsarbete där svenskan försvaras mot snabba införlivanden av utländska termer och begrepp. Men ett sådant arbete kräver tid, något man sällan tar hänsyn till när deadline bestäms: "Jag är inte orolig för svenskans eller isländskans utrotning. Jag är orolig för svenskans eller isländskans utslätning på grund av tidsbrist."
Efter ett studiebesök på Norstedts avslutades dagen med nordisk litterär afton på Författarnas hus. Ann Margaret Mellberg och Jan-Henrik Swahn samtalade om avtryck av nordisk litteratur i Medelhavsvärlden.

Sista dagen gav ALIS jurist Erik Forslund sin syn på upphovsrätten i den elektroniska tidsåldern och nya upplåtelseformer.
Vid utvärderingen var deltagarna fulla av entusiasm över allt man fått lära sig och enades om att försöka stärka det nordiska översättarnätverket. Seminariet hade lockat deltagare från Danmark, Finland, Färöarna, Island, Norge och Sverige.