Böcker kan bota sjukaBöcker som medicin och fysisk lindring? Irene Arthur-Wennerbom uppmanar sjuka att läsa skönlitteratur som en väg till bättring. Årets julklapp 2006 lär ha varit ljudboken. Visst, man lyssnar på en bok medan man städar, lagar mat, handarbetar, kör bil och så vidare. Böcker speglar samhället man lever i, även utländska förhållanden. Med böcker orienterar man sig i tillvaron, väcker sin fantasi, får mer att prata med varandra om, blir säkrare med mer självtillit och ökade kontakter, större ordförråd, bättre ordförståelse. Kanske går man till en uppslagsbok för att få veta vad ett ord betyder.
Ljudboken ja, men också våra vanliga böcker erbjuder underhållning och avkoppling. Med boken kan läsaren sitta i lugn och ro, läsa i sin egen takt, bläddra tillbaka, se ord och uttryck att fundera över samt få en bild av orden och bli säkrare att stava, vilket befrämjar lusten och sättet på vilket man skriver till vänner och bekanta. Den vanliga pappersboken kan man ta med sig - vi ska som författare fortsätta att satsa på bokskrivandet! Ja, bokläsandets nytta och nöje känner vi ju, men jag vill tillägga detta: under förra årets bokmässa träffade jag en person vars väninna hade drabbats av stroke, en mindre hjärnblödning. Väninnan hade mist talet och vi fattar svårigheterna för henne och hennes omgivning. Men denna väninna hade börjat läsa små roliga stycken i lättlästa böcker och så småningom väcktes hennes ordförråd. I och med läsningen ledde också hennes ökade möjligheter att uttrycka sig till en långsam men klar förbättring. Alltså, böcker som rehabilitering och som en väg till förbättrad hälsa för den strokedrabbade. Rådet att läsa skönlitteratur vore väl således en bra läkarremiss för patienter i övrigt. Och för valet av böcker står bibliotekarier till förfogande. Irene Arthur-Wennerbom | | |