Biblioteksrådet i häkte

Mitt i lummiga och idylliska Kungsholmen ligger en helt annan värld som ändå är en del av vårt samhälle - Kronobergshäktet. På 1950-talet när jag bodde på andra sidan av Kronobergsparken skvallrades det då och då om mystiska underjordiska gångar och att farliga gangsters förvarades i en kåk vid sidan om Tingshuset. Ibland löpte det ut ett rykte att vi skulle se till att låsa dörrar och fönster noga. Det var då. Idag sitter drygt 300 personer häktade på gott och ont, förvarade i ett stålhus med pansardörrar. Landets största häkte. Under förra året tog man emot 13 227 personer.
SFFs biblioteksråd var på studiebesök för en tid sedan. Vi ville kolla biblioteket och dess verksamhet och hade avtalad tid med bibliotekarie Maggi Stenström och häkteschefen Lars Åke Pettersson. Vi satt inklämda i ett ljust varmt och trivsamt bibliotek omgiven av böcker och tidskrifter från golv till tak. I en liten kabyss häckar häktets präster: svenska kyrkan, en imam, en katolsk präst och frikyrkan.
Maggi berättar att biblioteket används flitigt, ca 30 000 boklån per år. Hennes kollega, Gunvor Klus och hon går runt med en aktuell bokvagn en gång i veckan till de femton avdelningarna. De går aldrig in i någon cell utan att en kriminalvårdare är med som låser upp. Varje avdelning har en egen bokhylla. Biblioteket har ett eget anslag på 100 000 kronor per år som fördelar sig på tidskrifter och litteratur. Poesi, speciellt kärlekslyrik och filosofi är populära ämnen. De yngre häktade läser gärna Strindberg och Dostojevskij. Annars är det deckare som gäller, påpekar Maggi Stenström.
Kronobergshäktets chef Lars Åke Pettersson beskriver de olika avdelningarna (varje cell är ca 7 kvm) och delger sin syn på de intagna, att de ännu inte är dömda för något brott. Det som berör mig är när det berättas om ungdomsavdelningen där det sitter ungdomar i åldern mellan 15 och 20 år i sina 7 kvm, det var knäpptyst på den avdelningen. Och de ca tjugo unga mongoliska kvinnor som på ett underligt sätt kommit till Sverige och bara kunde prata sitt byspråk. Trots att Lars Åke kallade på en tolk från Norge som kunde mongoliska gick det inte att förstå vad kvinnorna sade eller från vilken by de var ifrån.
Men det som bekymrade både häkteschefen och bibliotekarierna var den nya lag som trätt i kraft från 1 april i år som "ska förbjuda tidningar och  böcker för enskilda intagna - på kriminalvårdens anstalter - om de motverkar behandlingen av de intagna".
Två dagar efter vårt besök sade Lars Åke upp sig som häkteschef.

Gun Qvarzell
medlem i Biblioteksrådet