Efterlängtad utredning kan komma att visa vägenI Författarens tidigare temanummer om upphovsrätt (6/2007) framhöll förbundsjurist Thorbjörn Öström att upphovsrättslagen behöver ses över för att tydligare stärka upphovsmannens ställning. Den utredning som nu pågår och som väntas lägga fram sitt delbetänkande i början av nästa år har ett flertal upphovsrättsliga frågor att ta ställning till. Bland annat har Google-överenskommelsen aktualiserat behovet av att se över de så kallade avtalslicensernas konstruktion. Vi träffade Thorbjörn Öström för att skaffa oss en uppfattning om vilka förväntningar Författarförbundet har inför delbetänkandet. PRECIS SOM FÖRFATTARFÖRBUNDET hade önskat tillsatte regeringen i april 2008 en utredning för att göra en översyn av upphovsrättslagen, bland annat utifrån frågan huruvida det fanns behov av att stärka upphovsmannens ställning som avtalsslutande part. I uppdraget har dessutom ingått att se över reglerna i upphovsrättslagens tredje kapitel om upphovsrättens övergång, det vill säga kontraktsreglerna, och reglerna om så kallade avtalslicenser (se faktaruta). Det delbetänkande kring just dessa frågor som utredningen skulle ha avlämnat före årsskiftet försenades däremot då man i juni fick ett tilläggsdirektiv som innebar att man också skulle ta ställning till avtalslicensbestämmelser för bibliotek. Tilläggsdirektiven är direkt föranledda av den diskussion som just nu förs beträffande digitala bibliotek, en diskussion som i högsta grad intensifierats i samband med Google-uppgörelsen.
- Uppgörelsen har gjort det alltmer uppenbart att lagstiftningen måste kunna erbjuda lösningar på de rättsliga problem som uppstår vid massanvändning av upphovsrättsligt skyddat material, säger Thorbjörn Öström. Han hänvisar till det faktum att vi i Sverige och övriga nordiska länder sedan länge haft en etablerad ordning med avtalslicenser, som kommit till just för att lösa denna typ av problem. För svensk del behövs dock en anpassning av lagstiftningen för att vi skall kunna hantera digitala bibliotek inom ramen för avtalslicenssystemet, menar han.
Som den svenska avtalslicensbestämmelsen för biblioteken är utformad idag har man valt att avgränsa tillämpningen till artiklar och korta avsnitt. För att kunna erbjuda en lösning beträffande digitala bibliotek måste bestämmelsen alltså utvidgas till att även inkludera hela verk. I Norge har man ett lyckat exempel på en sådan ordning, där Nationalbiblioteket och Kopinor sedan en tid driver ett projekt där böcker digitaliseras och görs tillgängliga, samtidigt som rättighetshavarna får betalt.
Trycket att hitta upphovsrättsliga lösningar på frågor som aktualiserats av den digitala revolutionen har därför ökat. Fildelningsdebatten och den debatt som uppstått runt Google-överenskommelsen är bara två komponenter som bidragit till detta, menar Thorbjörn Öström.
- Framförallt Google-diskussionen har varit bra på så vis att även vissa producenter som tidigare varit minst sagt låsta i sin hållning nu verkar mer öppna för nya lösningar, säger han och berättar att allt fler nu verkar inse att samförståndslösningar är nödvändiga för att få legitimitet kring systemet.
- Att bara peka med hela handen håller inte i längden, säger Öström, som också tror att den nordiska modellen även kan tjäna som förebild för länder som tidigare ställt sig skeptiska inför avtalslicenskonstruktionen. SAMTIDIGT TORDE DEN i särklass viktigaste frågan för den enskilde upphovsmannen vara att få till stånd rimliga avtal när verket i fråga först ges ut. Hur bra avtalslicenssystem man än bygger upp, kan man inte reparera skadeverkningar som uppkommit av att upphovsmannen skrivit under ett dåligt avtal från början. Thorbjörn Öström påpekar att kontraktsbestämmelserna i upphovsrättslagen därigenom är intimt sammankopplade med avtalslicensbestämmelserna.
- Som det ser ut just nu behöver vi stöd i lagstiftningen för att kunna åstadkomma rimliga avtal för våra medlemmar. Det är i avtalet med förlaget som förutsättningarna för författare och översättares möjligheter att försörja sig på sitt arbete läggs fast.
Förbundets förhandlingsarbete måste, menar han, alltså hela tiden fokusera på att det första avtalet skall bli väl avvägt och kunna utgöra en bra utgångspunkt för att författaren och översättaren skall kunna få ut något av verkets eventuella framtida nyttjanden. Men det är därför också viktigt att tänka på att avtalslicensbaserade avtal, där fokus ligger på så kallade sekundära nyttjanden, inte skall störa en eventuell fungerande kommersiell marknad, säger Thorbjörn Öström.
- Att utredningen kom till just nu känns som en skänk från ovan, säger Thorbjörn Öström. Många av frågorna har diskuterats i åratal, men ställs först nu på sin spets.
- Utredaren har chansen att i ett slag tillhandahålla verktyg för att lösa upp knutarna för hela det upphovsrättsliga området, från det renodlad kommersiella till det som är att hänföra till vårt kulturarv. Men det krävs naturligtvis också att vi, tillsammans med andra aktörer på marknaden, använder verktygen på ett ansvarsfullt sätt.
Utredningen förväntas avlämna delbetänkande om avtalsfrågorna någon gång under första kvartalet 2010.
Henrik C Enbohm AVTALSLICENS är en lagstiftningskonstruktion som gör att en nyttjare som träffar avtal om en viss användning av upphovsrättsligt skyddade verk med en organisation som företräder flertalet svenska upphovsmän på området, även får en automatisk rätt att använda verk av upphovsmän som inte tillhör den avtalsslutande organisationen. Avtalslicenskontruktionen gör det alltså möjligt att träffa avtal som möjliggör lagligt nyttjande av t ex utländska upphovsmän eller verk där upphovsmannen är okänd. Den upplåtande organisationen tar sedan ansvar för att de ersättningar som genereras genom avtalet kommer rättighetshavarna tillgodo. Som exempel på avtalslicensnyttjanden kan nämnas Sveriges Radios uppläsningar av litterära verk, fotokopiering för undervisningsändamål och vidaresändning av TV-program genom kabel. Exempel på organisationer som kan teckna avtalslicensavtal för sina områden och/eller fördelar ersättningar från sådana avtal är Bonus Presskopia, Copyswede, ALIS och SFF. | | |