Frågor och svar

Fråga: Gäller upphovsrättslagens regler även på Internet?

Svar: Att använda en text som är upphovsrättsligt skyddad på Internet gör ingen skillnad gentemot att nyttja en text i exempelvis en antologi i bokform. Upphovsrättslagsstiftningen är teknikneutral och skall därmed tillämpas oavsett om det rör ett nyttjande i en analog eller digital miljö. Oavsett vilka förfoganden den tekniska utvecklingen möjliggör är det således samma upphovsrättsliga regler som gäller på Internet som i en vanlig analog miljö. När det således gäller en bedömning av citaträtt eller dylikt står svar att finna i upphovsrättslagen. Ett material som finns till förfogande på Internet är föremål för samma regelverk oavsett om det rör ett nyttjande direkt på Internet. Upphovsrätten och dess karaktär av ensamrätt gäller således i lika hög grad på Internet som i andra medier eller sammanhang.

Att detta är fallet har även bekräftats i två svenska rättsfall som drivits av organisationen ALIS (Administration av Litterära Rättigheter): ALIS vs. Svenska Dagbladet, Svea Hovrätts dom i mål T 10703-98. Domstolen fastställde att en utläggning av verk på den aktuella tidningens webbsida, som tidigare publicerats med samtycke av upphovsmännen en gång i den tryckta versionen av tidningen ansågs innebära såväl ett nytt mångfaldigande av verket som ett offentligt framförande. Ett dylikt tillgängliggörande krävde således tillstånd av upphovsmännen och eftersom det inte inhämtats i det aktuella fallet hade tidningen begått ett upphovsrättsintrång enligt upphovsrättslagen.

ALIS vs. Aftonbladet, mål T 10704-98. Detta fall rörde en överföring till, och offentligt framförande av publicerade verk via en artikeldatabas. Domstolen kom fram till att ett sådant förfarande innebar en ny exemplarframställning och ett således ett olovligt tillgängliggörande. Tillstånd krävdes från upphovsmännens sida och eftersom ett sådant tillstånd inte hade inhämtats ansågs tidningens förfarande utgöra upphovsrättsintrång.

Genom den ändring i upphovsrättslagen som genomfördes från och med den 1 juli 2005 modifierades upphovsrättslagen och lagens 2 § omfattar numera ytterligare ett begrepp benämnt överföring till allmänheten. Begreppet har i sig samlat upp dels vissa element som tidigare ingick i begreppet offentligt framförande och offentlig visning, dels också situationer där det tidigare var mer oklart huruvida de var täckta i lagen i dess gamla utformning.

Fråga: Vad är skillnaden mellan en ljudbok, e-bok och en så kallad talbok?

Svar: En ljudbok är en för kommersiellt syfte inläst bok, som likt andra upphovsrättsligt skyddade verk kräver tillstånd av upphovsmannen för att nyttja.
En e-bok är en bok som har överförts till ett elektroniskt format så att man kan läsa den direkt på skärmen till din dator, handdator eller på en särskild läsplatta. En e-bok är alltså ett slags datorfil som du tar del av direkt från skärmen. Vanligen köper eller lånar man e-boken via Internet genom nedladdning från affärens respektive bibliotekets hemsida.

En talbok är en ljudupptagning som framställts på grundval av den totalinskränkning i upphovsmannens ensamrätt som återfinns i 17 § 2 stycket i upphovsrättslagen. Denna inskränkning ger de bibliotek och organisationer som regeringen bemyndigar en särskild rätt att, under vissa förutsättningar, fritt framställa ljudupptagningar av utgivna verk. Talböcker får sedan enbart finnas tillgängliga hos de bemyndigade organisationerna. Ett nyttjande får bara ske genom utlåning till funktionshindrade som inte kan ta del av de litterära verken i den skrivna formen. Nyttjanderätten är alltså begränsad och kan således inte leda till en överlåtelse, uthyrning eller någon annan användning av verket, där nyttjaren kan få ekonomisk vinnin g av sitt förfogande.

Rätten att producera talböcker gäller dock inte om ett verk redan kommit ut i handeln som ljudbok. Verket finns ju då redan tillgängligt för talbokens målgrupp. En totalinskränkning i ensamrätten innebär att upphovsmannen inte har rätt till någon upphovsrättslig ersättning för nyttjandet. För att kompensera upphovsmännen för denna inskränkning tillför staten medel i form av kulturbidrag. Detta bidrag administreras sedan till upphovsmän av Sveriges Författarförbund i samarbete med ALIS.

Niklas Briselius
förbundsjurist