Varför blev du en läsare?

Moa-Lisa Björk, översättare, medlem av översättarsektionens styrelse tillika redaktör på Det Bästa.

-Jag lärde mig att läsa ganska sent, de flesta tycks ju kunna läsa innan de börjar skolan. Men när jag väl lärt mig läste jag massor. Jag lånade nog nästan en bok om dagen från skolbibblan.
-En bok som betydde mycket för mig tidigt var Andarnas hus av Isabel Allende. Jag älskade den när jag var i 11-12-årsåldern. De innehåller så mycket: Latinamerika, politik, sex. Den har en underbar blandning av saga och riktig bok. Magisk realism är en genre jag fortfarande gillar.
-Annars plöjde jag allas favoriter Fem-böckerna, men frågan är om jag gjorde det för deras litterära värde eller för att jag ville ha en egen ö med hemlig gång. Jag läste också några böcker för tidigt. Därför har jag nog aldrig lärt mig uppskatta Sagan om ringen. En sådan bok är också Gullivers resor, jag var alldeles för ung för att förstå Swifts satir.

Boktips för sommaren:

Terra Nullius av Sven Lindqvist, både tankeväckande och avslappnande.
Tecknens rike av Cecilia Lindqvist, jag har precis läst om den, en bok att titta i och glädjas åt.
Varulven av Aksel Sandemose, mycket bra men ingen tunnelbanebok, den kräver en obruten läsning. 

Fateme Behros är författare, född i Iran. Hon har givit ut en rad romaner, de senaste är Fångarnas kör (2002) och I skuggan av Sitare (2004).

-Jag blev läsare av ren nyfikenhet. Jag fick inte läsa vad jag ville. Mina föräldrar hade hårda regler för vad som var tillåtet.
-Men jag tror också att intresset för läsning finns inom oss. En del har det bara, andra måste stimuleras till det. Det är som om man attraheras till det som man attraheras till vissa färger. Och jag attraherades av böcker och inte minst av de böcker min bror gömde för mig -  jag läste dem alla. Det var aldrig ett problem att få mig att läsa, det var ett problem att få mig att inte läsa så mycket.
-Den bok jag tyckte allra mest om under min barndom var Tusen och en natt. Nu förstår jag alla de erotiska anspelningarna i den, då såg jag bara det exotiska och äventyrliga. I min ungdom var Rebecca av Daphne de Maurier en älsklingsbok i många år. Den låg alltid under min huvudkudde och jag läste den flera gånger. Numera förstår jag inte vad det var som attraherade mig med den egentligen.

Fateme Behros rekommenderar för sommarläsning:

Glöd av Sándor Márai
Alkemisten av Paulo Coelho
Gör mig levande igen av Kerstin Ekman
Anna, Hanna och Johanna av Marianne Fredriksson

Nils Uddenberg, fackboksförfattare och professor. Docent i psykiatri och empirisk livsåskådningsforskning. Hans presentation av biologins vetenskapshistoria, Idéer om livet, fick Augustpriset år 2003. Senaste utgivna verk är System och Passion. Linné och drömmen om Naturens ordning tillsammans med fotografen Helene Schmitz.

-Att jag kommer från ett hem med mycket böcker är naturligtvis en förklaring till att jag läser mycket. Jag började läsa tidigt och har sedan fortsatt. Det är ett otroligt sätt att få träda in i andras liv och ta del av deras erfarenheter.
-Alf Henrikssons bok Vägen genom A läste jag i nioårsåldern, den betydde mycket för mig. Jag var också som barn förtjust i förlaget Natur och Kulturs populärvetenskapliga serie. Då fanns också Barnbiblioteket Sagas utgivning, bland annat en barnversion av Iliaden och Odysséen med översättning av långa stycken av originalverserna - det var ett utmärkt sätt att få unga människor att börja läsa.
- Jag är också lycklig ägare till flera av originalutgåvorna av Tove Janssons böcker om Mumintrollen, som började komma ut när jag var barn. Det är så fantasifulla och samtidigt ger de en filosofisk reflektion över tillvaron. D e torra fackböckernas betydelse uppdagades för Nils Uddenberg då han som 11- 12-åring började samla skalbaggar, och följaktligen behövde böcker att slå i.
-Och jag tycker att välskrivna floror eller, exempelvis, fågelböcker fortfarande har ett mycket stort underhållningsvärde, och att deras värde också hänger samman med de är skrivna med känsla för språket. Överhuvudtaget har jag alltid älskat välskriven facklitteratur. Jag kan sakna att vi inte har fler vetenskapligt sammanfattande böcker skrivna av kunniga professorer, sådana man finner i den anglosaxiska världen.

Boktips inför sommaren:

Homeros Iliaden och Odysséen i Ingvar Björkesons översättning.
- De är så välgjorda och helt fria från marmordamm.

Eller försök Frans de Waals utmärkta böcker om hans studier av det sociala livet hos dessa våra nära släktingar. På svenska finns Apan inom oss. Underhållande och tankeväckande.

Pija Lindenbaum är barnboksförfattare. Mest lästa är hennes böcker om Gittan. De två senaste böckerna är  När Åkes mamma glömde bort  och  Lill-Zlatan och morbror raring.

Som barn var Pija Lindenbaum en motsträvig läsare:
-Läsning var för mig något man gjorde tillsammans. Jag var rädd för att börja läsa eftersom jag då skulle gå miste om den gemenskap det var när någon läste högt. Någon bokslukare blev jag aldrig som barn. Jag läser ännu  långsamt, även om jag nu läser hela tiden.
 -Det som betytt mest för mig är småbarnsböcker, bilden var nästan viktigare än orden. De böcker jag älskade mest var de som var farliga. Allra mest betydde nog Tove Janssons Hur gick det se´n?, den med hålen i sidorna.
-När jag blev mer vuxen läste jag det som så många andra också gjorde, Herman Hesse och Pär Lagerkvist. Peter Weiss bok Skuggan av kuskens kropp fick mig att förstå vad språket betyder. Hans språk är fantastiskt.

Boktips inför sommaren:

-allt av Hans Gunnarsson.

-allt av Eva Lindström.