Applåderad femåring söker vuxenstöd

ALMA-priset fyller fem år

Det är fem år sedan världens största barnbokspris instiftades, ALMA-priset, Astrid Lindgren Memorial Award. I år gick det för första gången till en läsfrämjande organsiation, Banco del Libro i Venezuela.
Det finns de som anser att juryn det här gången gjorde ett val under bilan. När priset förra året gick till den amerikanska författaren Catherine Paterson hördes kritiken: Ännu en etablerad västerländsk författare, ännu inte ett pris till en läsfrämjande organisation.
I år har alla applåderat, även om en och annan tyckt att valet var trist (Lotta Olsson i Dagens Nyheter). Och ingen tycks tveka om att Banco del Libro, som funnits i nästan 50 år, åstadkommit fantastiska resultat för att sprida läskunskap och intresse för läsning. En av de öppet besvikna  från förra året, Sven Hallonsten, chef för Världsbiblioteket (tidigare kallat Barnängens världsbibliotek, som ingår i nätverket Den hemliga trädgården tillsammans med Internationella biblioteket, IBBY och svensk biblioteksförening) är nöjd:
-Vi känner oss medskyldiga. Förra året ansåg jag att juryn var alltför försiktiga och visade brist på mod.  Nu har det hörsammat kritiken, även om jag hellre hade sett att ett läsfrämjande institut i Palestina, Ramala Institute, fått priset. Men det här är en kursändring. 
ALMA-priset kan göra nytta, anser Sven Hallonsten, även om det ännu inte är tillräckligt känt. Eftersom barnlitteratur fortfarande inte i allmänhet rankas lika högt som vuxenlitteratur kan priset främja barns läskunskap och läshunger.
-Men kanske det krävs mer okonventionella metoder, Astrid Lindgren var ju själv skeptisk till priser, och skulle säkert ha reagerat som Catherine Paterson när hon fick priset: Jag har redan berömmelse och ekonomi, jag behöver inte det här riset.
-Nu hoppas jag att juryn ser mer till andra, för oss mer okända kontinenter, bland nomineringarna. Det finns exempelvis flera förtjänta afrikanska författare.
Sonja Svensson, chef för Svenska barnbokinstitutet 1983-2005, var från början skeptisk till prisets utformning.
-När priset instiftades var det hysteriskt bråttom. Då fanns en tanke att hela juryarbetet skulle vara offentligt, vilket var orimligt. Prissumman var enorm men det fanns inga pengar avsatta till kringkostnader. Nu har dessa problem lösts på ett bra sätt, nomineringarna är offentliga, inte juryns  diskussioner, och kansliet på Kulturrådet har börjat fungera. Däremot är priset ännu inte tillräckligt känt i förhållande till  exempelvis H C Andersen-priset, men sådana saker tar ju tid. Efter fem år kan jag ändå konstatera att förnuftet har segrat och att det nu börjar fungera.
En sak önskar sig Sonja Svensson fortfarande: Att prisutdelningarna på Skansen ska bli mer i pristagarens anda.
-Att inte göra det är verkligen en missad chans.
Larry Lempert, chef för Internationella biblioteket, är juryns ordförande och har varit medlem i ALMA-juryn sedan start. Han anser att man lyckats skapa förtroende hos de nominerande instanserna, vilket är en förutsättning för att priset ska fungera som det var tänkt.
-Alla pristagare hittills har varit väl förtjänta av priset. Att det fanns kritik mot Catherine Paterson tror jag beror på att  hennes senaste böcker inte nått Sverige, hennes författarskap är i hög grad levande och hon förtjänade detta. Oh jag vill påminna om att det är ett pris, inte ett stipendium.
Det dröjde fem år innan någon läsfrämjande organisation fick priset. Lyssnade ni på kritikerna förra året?
-Att det tog så lång tid att utse en organisation har inte med kritiken att göra, det beror på att det tar tid att studera och lära sig tillräckligt om de välförtjänta organisationer som finns. Vi var inte färdiga med det arbetet förrän i år. Vi har varit i Venezuela och studerat deras arbete, men även träffat förläggare, författare, politiker, skolor och bibliotek för at t höra deras syn.
Enligt Larry Lempert börjar priset nu bli känt i världen, och eftersom prissumman är så stot så bidrar den till att höja statusen för barnlitteratur i världen.
- Men jag har överraskats över att det varit så svårt för den vuxna litteraturens värld att anamma priset. Var är Författarförbundets reaktion, eller  Svenska Akademiens?
Några saker önskar han sig för framtiden: Att få fler länder att nominera och mer tid att lära känna och förstå författarskap från andra kulturer.

Beata Arnborg
------------------------------------------------------------------------------

Fakta om ALMA-priset

Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne är ett pris från det svenska folket till världen; det bekostas av allmänna medel, och Astrid Lindgren och hennes författarskap har en förankring hos generationer av svenskar, men också runt världen. Hennes böcker översatta till 91 språk och har sålts i 145 miljoner exemplar över hela världen.
Det är inte enbart författare som kan få priset. Illustratörer, berättare och personer eller organisationer som gjort värdefulla insatser inom läsfrämjande arbete kan också belönas.
Priset har ett kansli som lyder under Statens kulturråd.
En jury beslutar om en pristagare bland en lista av nominerade kandidater som föreslagits av nomineringsinstanser från hela världen. Alla länder i världen ges möjlighet att nominera.