Författare utan gåspenna

Det var striden om de elektroniska rättigheterna som fick Förläggareföreningen att säga upp det gamla ramavtalet för tretton år sen. Ingen trodde då att den där elektroniska "grejen" skulle bli särskilt stor.
Den första skälvande bilderbokstexten hade jag året innan hackat fram på en elektrisk skrivmaskin. Det tog tid och var bökigt med alla omskrivningar, gick åt papper, färg- och raderingsband.
Förskottet investerade jag i en dator. Jag älskade den omedelbart. Vilken skillnad att ha överblick på skärmen och så otroligt enkelt att utföra ändringar. Snart hade jag tillgång till Internet också och en hemsida.
Hur annorlunda hade inte mitt författarskap sett ut om jag tvingats skriva med gåspenna. Hade jag haft tålamodet? Hade jag filat lika mycket på texterna?
Jag inser att utan datorn skulle jag inte vara den författare jag är idag.
Teknikberoendet möjliggör och formar mitt författarskap och när datorn kraschar förstår jag också hur mycket den begränsar mig.
Men frågan är större än min personliga vardag.
Det vore intressant att veta på vilka andra sätt digitaliseringen förändrat förutsättningarna för mig som författare. Och hur påverkas litteraturforskningen när författare inte lämnar efter sig högar med handskrivna manus åt eftervärlden att fingranska? Kommer forskarvärlden att dra en lättnadens suck?
Vad är en bok förresten? Hur påverkar digitala medier bokformatet? Om man bara publicerar sig på webben, är man en riktig författare då? Vad händer med upphovsrätten i en värld där fildelning blir allt mer accepterad? Hur ser framtidens bibliotek ut?
Konstigt nog har ingen ordentlig kartläggning gjorts kring dessa och andra frågor som rör den digitala utvecklingens konsekvenser för vår yrkeskår.
Tekniken har i grunden ändrat villkoren för författare, översättare, läsare och litteratur. Vår bransch har genomgått en revolution och vi sitter fortfarande fast i en föråldrad syn på oss själva.
SFF har tagit initiativet till forskningsprojektet, "Författaren i den digitala världen", vars syfte är att på nordisk grund kartlägga det litterära kretsloppet i en digital miljö. Projektet drivs och finansieras av fem nordiska författarorganisationer med stöd från Nordiska kulturfonden. Fältarbetet och analyserna görs av spetsforskare vid KTH och Uppsala universitet. Rapport beräknas vara färdig  i mars 2009.
Området är alltför stort för att man ska få en helhetsbeskrivning. Fler och mer specifika studier kommer att behövas. Samtidigt kommer kartläggningen att hjälpa oss att identifiera de viktigaste områdena i det författarfackliga arbetet.
Verkligheten fungerar inte längre i enlighet med regelverken omkring oss. Vi ställer fel frågor, och därför får vi fel svar.
Låt oss inventera nuet och formulera politiska mål som bättre stämmer med de rådande förutsättningarna.

Eva Susso
1 vice förbundsordförande