Skola och bibliotek
- två verksamheter som hör ihop!

SKOLBIBLIOTEKEN | Ett bra, bemannat och tillgängligt skolbiblioteket är ett av demokratins grundfästen, menar Madeleine Hjort i sin översikt om Nationella skolbiblioteksgruppens verksamhet, samtidigt som hon understryker vikten av att skolbiblioteken blir en del av den nya skollagen.

Nationella skolbiblioteksgruppen (NSG) driver frågan om skolbibliotekens kvalitativa betydelse för elever och lärares dagliga arbete med att lära, uppleva och upptäcka. Under lång tid har NSG uppvaktat politiker och beslutsfattare för att uppmärksamma dem på skolbibliotekens betydelse som en av flera centrala kvalitéer i skolans pedagogiska arbete.

Ett bra skolbibliotek har en självklar förbindelse med det mesta av skolans arbete. Den välutbildade personalen skapar ett öppet och välkomnande bibliotek dit även den minst vana vågar styra sina steg och efter moget övervägande ställa sina frågor. Kanske gäller frågan en bok om fotboll, en specifik skoluppgift eller är frågan riktad mot ett speciellt musikinstrument eller kanske om att veta mer om barn och vuxna? Oberoende av intresse kan skolbiblioteket nästan alltid hjälpa till. Och i den bästa av världar börjar en spirande tillit att växa.

Ett bra skolbibliotek erbjuder en fantastisk samling av möjligheter också för lärarna. Här finns personal som är välutbildad och kan samverka, ge råd och tips om val av litteratur och media. Lärarnas och skolans arbetsplanering med teman och olika fokus kan få kvalificerad hjälp genom skolbibliotekariernas kompetens.
Ändå visar statistiken att cirka 450 000 elever i grundskolan saknar tillgång till ett skolbibliotek, vilket ju självklart även gäller elevernas lärare. Många av de elever och lärare, som har tillgång till ett skolbibliotek, får tyvärr hålla till godo med en bemanning om högst sex timmar i veckan! (Skolbiblioteken 2002, Kulturen i siffror 2003:3)Visst bör väl bemanningen av ett skolbibliotek vara lika självklar som att läraren är i skolan och bedriver undervisning med eleverna! Och öppettider och tillgänglighet bör regleras i relation till de tider då elever och lärare är i skolan.

Oberoende av barns och ungas sociala, kulturella och geografiska utgångspunkter utgör skolbiblioteken ett möjligt och jämbördigt möte med böckernas och berättelsernas värld. Ett bra, bemannat och tillgängligt skolbibliotek beskrivs bäst som ett av demokratins grundfästen. Det är också bakgrunden till att Nationella skolbiblioteksgruppen varje år utser Årets skolbibliotek och i år föll valet på Fässbergsgymnasiet i Mölndal med följande motivering: »Fässbergsgymnasiet har i ett studiecentrum samlat de resurser som krävs för att ge alla elever, oberoende av förutsättningar, en god möjlighet att klara gymnasiestudierna. Genom den samarbetskultur som vuxit fram mellan lärare och bibliotekarier har eleverna blivit vinnarna. Den öppna och välkomnande atmosfären i Studiecentrum gör att även den mest ovane användaren känner sig välkommen.«*

I det mångkulturella Sverige ökar trycket på att alla skall kunna läsa - läsning är en demokratisk rättighet och, vill jag understryka, skyldighet.Vi har en skyldighet att lära oss att läsa för att med den kunskapen orientera oss och även våra barn i samhället, förstå informationen och, viktigast av allt, ta ansvar för oss själva och skapa ett drägligt liv. I Sverige talas mer än 200 olika språk, ett faktum som sätter skolan och skolbiblioteket på kartan liksom det sätter lokalt och nationellt ansvariga politiker och beslutsfattare på prov.

Skriv in skolbiblioteken i skollagen!
Det finns ett rykte som säger att skolbiblioteken verkligen kommer att skrivas in i den nya skollagen. Det är bra, men man skall aldrig applådera något som ännu inte visat sig, varför vår argumentering fortsätter.

Skriv in skolbiblioteken i den nya skollagen - och gör det möjligt för varje skolelev och lärare att ha tillgång till ett öppet och kvalitativt skolbibliotek. Med en sådan skollag har lokala politiker, friskolor och kommunala skolor ett mål att förhålla sig till, liksom att den statliga granskningen av skolan på ett självklart sätt kan börja inbegripa skolbiblioteken.

Läs mer om vad vi gör och om vilka vi är på www.skolbiblioteksgruppen.se

Madeleine Hjort, författare och ordförande i NSG och ledamot i SFFs Biblioteksråd

*Priset delas varje år ut vid Skolforums invigning sista veckan i oktober. I år delas priset ut av Cecilia Wikström, vice ordf. i kulturutskottet och en politiker som tagit sig an frågan om skolbibliotekens betydelse.

Nationella skolbiblioteksgruppen (NSG) är ett icke-politiskt nätverk som samlar de viktigaste aktörerna med fokus på skolbibliotek. Gruppen bildades i mitten av 1990-talet på initiativ av Sveriges Författarförbund, bland annat för att ansvaret för skolbiblioteken i läroplanen låg på varje enskild skolledning, och det saknades en nationell organisation för att bevaka och lyfta fram skolbiblioteksfrågan. Några av NSGs främsta uppgifter är därför att inspirera alla som verkar inom skolan att uppmärksamma betydelsen av väl fungerande skolbibliotek och bibliotekets möjligheter att stödja pedagogisk förnyelse, vidare att främja debatten om bibliotekets roll i skolan, sprida kunskap om goda exempel samt samverka på nationell nivå för att ur ett skolutvecklingsperspektiv stödja och uppmuntra utvecklingen av landets skolbibliotek.

Skolbiblioteken i siffror (urval)
● 61 % av de kommunala och
90 % av de fristående grundskolorna saknar bibliotek som är bemannade 6 timmar eller mer. Likaså 16 % av de kommunala och 83 % av de fristående gymnasierna.
● Av de kommunala skolorna saknar 4 % av gymnasierna och 5 % av grundskolorna helt skolbibliotek. Av de fristående skolorna har 20 % av gymnasierna och 13 % av grundskolorna inget skolbibliotek alls.
● 8 av 10 tillfrågade kommunalråd är idag inte beredda att avsätta mer resurser så att alla grundskolor inom en nära framtid ska få bemannade skolbibliotek.
● I skol- och gymnasiebibliotek med minst 6 veckotimmars bemanning registrerades år 2002 över sex miljoner lån.
Källor: Skolbiblioteken 2002, Kulturen i siffror 2003:3, Kulturrådet samt Svensk Biblioteksförening/TEMO 2005.

Det kommande året...
● inväntar NSG Kulturrådets kommande statistik om skolbiblioteken, ett material som kommer att utgöra ett viktigt underlag vad avser skolbibliotekens framtid och vidareutveckling.
● för NSG samtal med nationell och internationell forskning. Kommande år planerar NSG att fördjupa sitt engagemang i forskning som undersöker sambanden mellan ett kvalitativt skolbibliotek och elevers och lärares skolarbete.
● besöker NSG lärarutbildningar runtom i landet, för att med dem föra samtal om skolbiblioteken i lärarutbildningen. Pågår under hela 2009.
● fortsätter NSG att anordna seminarier på Bok & Bibliotek. På mässan har vi de senaste sex åren genomfört stora seminarier, bland annat i samarbete med Natur & Kultur, Kulturrådet och Författarcentrum.
● planerar NSG att initiera och genomföra ett internationellt seminarium med fokus på sambanden mellan läsning, litteratur, kvalitativa skolbibliotek och skolans arbete.