HD klargör utgivningsbegrepp

I BÖRJAN AV mars avkunnade högsta domstolen dom i ett mål rörande bildanvändning på Internet. En av de delfrågor domstolen hade att ta ställning till var innebörden av begreppet "utgivning" i upphovsrättslig mening.

Hovrätten hade i en tidigare dom argumenterat för att publicering av bilder på Internet skulle innebära att bilderna var att betrakta som utgivna. Högsta domstolen (HD) accepterade inte resonemanget, utan konstaterade att utgivningsbegreppet är gammalt och att det är väl etablerat att utgivning avser spridning av ett flertal fysiska exemplar till allmänheten. Med andra ord kan ett tillgängliggörande via Internet inte anses innebära att ett verk är utgivet.
- Jag har nog betraktat utgivningsbegreppet som tydligt och såg hovrättens tolkning som ett rent missöde, kommenterar förbundsjurist Thorbjörn Öström saken och lägger till att man från Författarförbundets sida ser positivt på att HD på ett tydligt sätt ändå klargör rättsläget.
Han fortsätter:
- Utgivningsbegreppet är ju minst sagt centralt för oss, eftersom det återfinns i snart sagt varje avtal våra medlemmar någonsin tecknat. En tolkning som den hovrätten tidigare gjorde skulle alltså ha kunnat medföra en hel del olyckliga konsekvenser för stabiliteten på vår avtalsmarknad.

OCKSÅ PÅ Journalistförbundet har man följt domen med stort intresse, inte minst med avseende på dess betydelse för spridningsrätten.
- Det blir med denna dom nu tydligt att användning av texter och bilder på Internet är något annorlunda - en annan publiceringsform - jämfört med när samma material förekommer i tidning eller tidskrift, skriver förbundets jurist Olle Wilöf i medlemstidningen Journalisten. Han menar vidare att domen också innebär ett viktigt vägledande prejudikat om hur den upphovsrättsliga tolkningen av begreppet "bild" egentligen skall förstås. Detta då Upphovsrättslagen idag innehåller en undantagsbestämmelse som ger rätt att infoga bildkonst eller fotografier i en annan bild, som i sin tur sedan får återpubliceras i en tidning, läggas ut på internet, eller återges på film eller i TV. Domen i Högsta domstolen gör, enligt Wilöf, gällande att en webbplats som sådan aldrig kan vara detsamma som en bild, medan en skärmdump på en webb däremot kan vara liktydig med just en bild i upphovsrättslig bemärkelse.
- Skälet emot att anse en webbtjänst som en bild i detta sammanhang är att en webb inte är något statiskt, enligt HD, skriver Wilöf i sin debattartikel.
- En webb kan lätt ändras genom att material läggs till och tas bort, och dessutom påverkas det visuella intrycket hos enskilda mediekonsumenter (surfare) väldigt mycket av hur de ställt in sin dator.
För Författarförbundets del kan domen ses som en bekräftelse på att den tolkning man gjort av utgivningsbegreppet är den riktiga. Högsta domstolens klargörande innebär därför att man kan fortsätta formulera avtalen på samma sätt som idag.

HCE