Operatörerna måste ta ansvar för kulturutbudet

2008-10-29

In English

(Debattartikeln publicerad i GöteborgsPosten 29 okt, länk här)

I juni inleddes de branschsamtal om fildelning och upphovsrätt som regeringen tagit initiativ till. Företrädare för kulturskapare, internetleverantörer samt rättighetshavare såsom filmbolag och skivbolag har deltagit. Syftet har varit att "att främja den lagliga spridningen av upphovsrättsskyddat material via Internet", men hittills har få framsteg gjorts.

Bakgrunden till branschsamtalen är att internetutvecklingen möjliggjort ett snabbt och användarstyrt spridande av varje tänkbar kulturyttring som kan sparas digitalt. Mest dramatisk har utvecklingen varit när det gäller musik. Allt talar för att den tekniska utvecklingen kommer att fortsätta att skapa nya förutsättningar i snabbt tempo. Snart är det möjligt att bära med sig hela 1900-talets musikproduktion i ett fickminne - och kopiera den trådlöst till en vän på en kafferast.

För alla som arbetar med att skapa text, bild, film och musik innebär den här utvecklingen en fantastisk möjlighet att snabbt och enkelt låta ens alster nå människor i hela världen. Internet utgör också ett viktigt arbetsverktyg i den konstnärliga processen. Samtidigt har utvecklingen inneburit att det blivit allt svårare för kulturskapare att få ersättning för sitt arbete. Upphovsrättens principer och gällande lagstiftning åsidosätts dagligen, när text-, ljud- och bildfiler olovligen görs tillgängliga för varenda dator som är ansluten till internet.

Om utvecklingen fortsätter riskerar den att sluta i en djupt olycklig paradox: Möjligheterna att sprida och utbyta ord, bild och ton leder till att det produceras allt mindre av professionell konst och kultur. De som vinner på det är de som tjänar pengar på internettrafiken, till exempel Sveriges största internetleverantörer: Telia, ComHem, och Bredbandsbolaget. Alla vi andra - kulturkonsumenter och kulturskapare - blir förlorare eftersom den ekonomiska basen för mångfald och kvalitet på kulturens område rycks undan. Branschsamtalen har alltså haft en synnerligen viktig uppgift i att finna nya vägar för laglig spridning av kulturalster. Samtalen har pågått sedan i juni men resultatet är magert. Detta trots att det hela tiden funnits förslag på hur branschen skulle kunna gå mot positiva lösningar.

Våra organisationer, som tillsammans representerar det stora flertalet yrkesverksamma upphovsmän och konstnärer i Sverige, har en gemensam syn på utvecklingen av laglig fildelning. Vi är överens om att en ensidig satsning på kontroller, som kan uppfattas som integritetskränkande, inte är ett hållbart svar på de utmaningar som utvecklingen skapar.
Istället förespråkar vi att det utvecklas licensieringsmodeller som på ett smidigt sätt löser rättighetsklareringen mellan upphovsrättsinnehavare, internetleverantörer och konsumenter. Detta kombinerar det bästa av två världar: internets frihet samt upphovsrättens principer, som möjliggör för kulturskaparen att få ersättning för sitt arbete.

Stim, musikskaparnas organisation, har tagit initiativ till en licensieringsmodell för sina rättighetshavargrupper. Modellen är intressant, men det är för tidigt att säga huruvida denna modell är lämplig eller möjlig att genomföra på andra upphovsmanna- och utövarområden.

För att underlätta licensiering av fildelning behövs en fortsatt tydlig lagstiftning om vad som är tillåtet och inte tillåtet. Sverige måste erbjuda samma effektiva medel att komma åt systematiska brott mot upphovsrätten som övriga EU. Men att enbart förlita sig på sanktioner mot de som idag fildelar olagligt är varken tekniskt eller etiskt hållbart. Vi vill ge konsumenten en chans att ta del av konst och musik på ett enkelt sätt, och samtidigt göra rätt för sig.

I arbetet för en sådan lösning måste vi samarbeta med internetoperatörerna och de mediebolag som innehar många av rättigheterna till våra medlemmars alster - t ex filmföretag och skivbolag. Men internetoperatörerna, som dagligen tjänar stora summor på den olagliga spridningen av våra medlemmars verk, har i branschsamtalen det senaste halvåret radat upp en mängd invändningar för att slippa ta sin del av ansvaret för att få till stånd en fungerande marknad. Särskilt viktigt är det att internetoperatörerna medverkar i åtgärder mot den olagliga fildelning som kan förekomma trots att internetanvändarna erbjuds att betala för sin fildelning.

I dag kan vi presentera nya siffror om allmänhetens inställning till dessa frågor. De pekar på ett starkt stöd för den typ av licensieringsmodell som Stim föreslagit. Stim har låtit Synovate undersöka opinionen när det gäller musik på internet.  Undersökningen visar att tre av fyra anser att musikskaparna ska få ersättning när deras musik sprids via internet. Resultaten skulle sannolikt vara motsvarande på andra kulturområden.

De svarande har också fått ta ställning till följande formulering: "I dag sker en omfattande olaglig spridning av musik via internet, där musikskaparen inte ersätts när hans eller hennes musik används. Nu finns ett förslag om att internetleverantörer, t ex Telia eller ComHem, borde erbjuda sina kunder att, för kundens räkning, ersätta musikskapare och andra rättighetshavare i proportion till hur mycket deras musik sprids. Förslaget innebär inte att dagens lagstiftning ändras, utan att internetleverantörerna erbjuder sina kunder att köpa en utökad tjänst." Hela 69 procent uppgav att de tyckte att förslaget var antingen mycket bra (47 procent) eller ganska bra (22 procent).

Den nya tekniken skapar unika möjligheter för musikskapare, författare och bild-, film- och scenkonstnärer att snabbt och enkelt sprida och utbyta sina alster. Att antalet konstnärliga verk som finns på datorer runt om i världen mångdubblas varje år visar den skapande verksamhetens oerhörda betydelse. Vi har en vilja att anpassa oss till den nya teknikens förutsättningar och samtidigt ta vårt ansvar. Nu är det dags att internetleverantörerna, mediebolagen och politikerna tar sitt ansvar. Hur de agerar kan avgöra om internet i framtiden kommer att vara en kulturbärare eller ett hot mot den kulturella mångfalden.

Administration av Litterära Rättigheter i Sverige, ALIS
ordf Magnus Lindström

Bildkonst Upphovsrätt i Sverige, BUS
ordf C-Stefan Ahlenius

Föreningen Svenska Tonsättare
ordf Sten Melin

KLYS
ordf Anna Söderbäck

Konstnärernas Riksorganisation
ordf Karin Willén

Oberoende Filmares Förbund
ordf Suzanne Nilsson

Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation, SAMI
vd Stefan Lagrell

Svenska Fotografers förbund
ordf Åke Sandström

Svenska Kompositörer Av Populärmusik
ordf Alfons Karabuda

Svenska Musikerförbundet
ordf Jan Granvik

Svenska Regissörsföreningen
ordf Mathias Lafolie

Svenska Tecknare
ordf Lennart Eng

Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå, STIM
ordf Gunnar Petri

Sveriges Dramatikerförbund
ordf Rolf Börjlind

Sveriges Författarförbund
ordf Mats Söderlund

Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare
ordf Gunilla Kihlgren Svartström

Sveriges Regissörer
ordf Simo Jääaro

Sveriges Yrkesmusikerförbund, SYMF
ordf Bo Olsson

Teaterförbundet
ordf Anna Carlson