En bok är en bok är inte en upplaga

Bokmarknaden genomgår just nu drastiska förändringar, men samtidigt har författare och översättare sällan haft en så stark position som de har idag. Därför är det extra viktigt att vi agerar som ett kollektiv och inte slarvar bort möjligheten att driva igenom nya avtal som bättre tillvaratar upphovsmannens rättigheter och säkrar författares och översättares framtida kontroll över sina verk. Det menar Mats Söderlund, som spår en ljus framtid så länge alla väljer att vara med.

Vi skriver och översätter fortfarande våra böcker ungefär som vi alltid har gjort. Men bokmarknaden genomgår drastiska förändringar. Såväl e-böcker som läsplattor är närmare än vi tror. De kommer inte att ersätta boken, men de kommer att utgöra en betydande del av marknaden inom en ganska snar framtid. Det är redan ett faktum inom viss facklitteratur och i utlåningen på forskningsbiblioteken.

Samtliga stora förlag gör nu egna satsningar på elektroniska utgivningsformat. Den utlösande faktorn är Googles initiativ att skapa ett enormt digitalt bibliotek med praktiskt taget hela världslitteraturen representerad. Plötsligt har våra gamla böcker blivit en lönsam affärsidé och yrvaket har även svenska förläggare kunnat konstatera att rättigheterna för vår "backlist", "the long tail" - i allt väsentligt tillhör oss, författare och översättare.
Det finns två stora fördelar med Print-On-Demand. Kortfattat går tekniken ut på att du istället för att trycka en hel upplaga av en bok bara trycker så många exemplar som köps, alltså en bok för varje beställning. Det innebär å ena sidan att du kraftigt minskar kostnaden för lagerhållning och tryck, och å andra sidan att boken kan hållas tillgänglig under mycket längre tid, i princip obegränsad. Det är bra, smalare böcker som behöver mer tid för att tränga ut till sina läsare får en bättre chans.
Men det betyder också att vi behöver helt nya avtal. En helt ny ordning.

Olika förlag lanserar nu avtal som omfattar samtliga tänkbara utgivningsformer och med något som de kallar nettointäkts royalty. Hur ska vi kontrollera dessa intäkter? För många av oss är garantihonoraret den enda ersättning vi får för en publicerad bok. Det baserar sig på den första upplagan, vanligen mellan ettusen och tretusen böcker. Det är inte orimligt att tänka sig att förlagen ganska snart, om inte redan i höst, slutar trycka upplagor på många titlar. Varför trycka tusen exemplar av en bok som kanske bara säljer 200-300?

Författarförbundet har länge strävat efter en enhetlig lösning på den här problematiken. Det vill säga, vi har önskat oss ett ramavtal med tydligt avgränsade villkor för olika former av utgivning. Det har visat sig omöjligt att uppnå. Problemet är att Svenska Förläggareföreningen inte har mandat att förhandla om primäravtalen, alltså det första avtalet om utgivning av ett manus i bokform. Samtidigt som vi ser det som nödvändigt att reglera grundförutsättningarna i just primäravtalen. Det är där regler kring till exempel optionsrätt och avtalets giltighetstid och omfattning skrivs in. Det har lett till att situationen på marknaden nu är närmast kaosartad. En entreprenör som vill starta omfattande e-boksutgivning (det finns de som försökt) inte kommer fram på grund av att avtalen är så olika varandra och svåra att orientera sig bland.

Den situation som nu har uppstått, Google erbjuder både avtal och ersättning för att göra våra böcker sökbara och läsbara på amerikanska bibliotek, samtidigt som förlagsvärlden vill satsa på den här utgivningen, sätter oss författare och översättare i en oväntat stark position. De rättigheter vi äger och företräder genom oss själva, Författarförbundet och i någon mån ALIS, har plötsligt blivit väldigt mycket värda. Inte en och en, men i klump.
Utgivningen av böcker kommer att fortgå. Läsandet kommer att bestå. Men kanske kommer det att skapas nya former för utbytet av litteratur och information. Man kommer fortfarande att köpa sin favoritförfattare och sin sommardeckare. Men man kommer också att ha sin läsplatta eller dator till att söka citat, provläsa en bok som man är lite nyfiken på eller bara ladda ner ett eller ett par kapitel i någon speciell fackbok, kanske till och med en dikt. Och för det kommer man inte att vilja betala fem kronor per sökning, man kommer att vilja ha ett abonnemang, kanske liknande ett mobiltelefonabbonnemang med gratis läsplatta och nya tuffa modeller varje vår och tillgång till hela världslitteraturen. Eller varför inte helt enkelt ett uppgraderat lånekort på biblioteket?
Det är därför viktigt att vi inte slarvar bort tillfället. De närmaste månaderna eller halvåret måste vi agera som ett kollektiv. I en stor satsning på att tillgängliggöra böcker duger det inte att bara ha de mest sålda, eller de minst sålda, eller bara de egna verken. I en sådan satsning måste vi alla vara med. Vad skulle biblioteken vara värda om man på det ena bara hittade Bonnierböcker och på det andra bara Norstedtsböcker? Eller bara de senaste tio årens topp tio lista?

Författarförbundet bildades 1893 av bland andra Verner von Heidenstam som för den tiden var en radikal författare som bland annat agiterade för allmän rösträtt. Författarförbundet har varit med och drivit flera av de stora demokratireformerna som tillkommit de senaste dryga hundra åren. Upphovsrätt och yttrandefrihet är självklara men också till exempel tillkomsten av biblioteksväsendet och tryckfriheten.

Att göra hela vår litterära skatt tillgänglig för allmänheten är i allra högsta grad ett demokratiprojekt. För att det ska gå behöver vi ha breda branschöverenskommelser. Författarförbundet driver en sådan lösning och har beredskap för att samarbeta med många olika intressenter för att göra verklighet av den visionen. Vi anser också att förutsättningen är en stark upphovsrätt som skyddar både materiella och ideella intressen. Därför driver vi en förhandlingsrätt för författare och översättare i upphovsrättslagen, en avtalslicens som gör det praktiskt möjligt att hantera stora mängder upplåtelser och ekonomiska transaktioner och till sist ett nationellt ansvarstagande för att hela litteraturhistorien digitaliseras, inte bara de lönsamma titlarna.
Under tiden fortsätter vi skriva och översätta böcker. Jag säger bara håll ut.
Det löser sig.

Mats Söderlund
Förbundsordförande