Utvisningsbeslut aktualiserar frågan om nya författarfristäder

Beslutet att avvisa Uppsala kommuns fristadsförfattare Anisur Rahman har engagerat såväl media som politiker och gjort frågan om fungerande fristäder än mer aktuell.

HAN ÄR MEDLEM i Sveriges Författarförbund. Han är hedersmedlem i Svenska PEN. Sedan september i år är han även Uppsala kommuns officiella fristadsförfattare, allt på grund av de hot som riktats mot honom i hemlandet Bangladesh. Ändå hotades författaren och journalisten Anisur Rahman länge av avvisning.
- Allt är väldigt omtumlande just nu, berättade en både trött och modstulen Ansiur Rahman för Författaren bara ett par dagar innan Migrationsverket äntligen skulle meddela att avvisningsbeslutet var hävt. Något som betydde att en närmare 16 månader lång väntan därmed var över.

Det är därför en mycket lättad Anisur Rahman som ringer och berättar om beslutet sent på fredagseftermiddagen den 13 november, bara minuter innan numret är tänkt att skickas till tryck.
- När jag kom till Uppsala hade jag långtgående planer på att delta aktivt i stadens kulturliv och kanske bidra själv genom att föreläsa och medverka i olika slags offentliga debatter.
- Men som det har varit nu har jag haft fullt upp med att klara livhanken, fyller han i. Mina skriv- och läsrutiner har varit fullständigt kullkastade.

FALLET ANISUR RAHMAN har däremot inte passerat obemärkt. Långt ifrån. Flera gånger har han uppmärksammats i såväl SVTs Kulturnyheterna som i allehanda dagspress. Och så sent som den 22 oktober antog Internationella PEN en resolution som uppmanade de svenska migrationsmyndigheterna att följa Uppsalas exempel och ompröva sitt beslut genom att bevilja Anisur Rahman asyl. Kort därpå blev hans fall dessutom aktuellt inom rikssvensk realpolitik.
Så framhöll exempelvis riksdagsledamoten Cecilia Wigström (FP) att Migrationsverket inte ska ha rätt att kullkasta kommuners arbete för förföljda författare på det sätt som nu var på väg att ske. Tvärtom, skriver hon, bör regeringen utreda möjligheterna att ge tillfälligt uppehållstillstånd för fristadsförfattare under den tid de verkar i Sverige på inbjudan av en svensk kommun. Nyligen har hon även riktat en direkt fråga till migrationsminister Tobias Billström (M) angående vilka åtgärder man avser vidta för att Sverige ska stödja ett fortsatt utbyggt fristadssytem för förföljda författare.

Wigströms förslag om tillfälligt uppehållstillstånd påminner om den norska modellen där fristadsförfattare automatiskt uppbär flyktingstatus tack vare ett unikt samarbete mellan norska PEN-klubben och den norska regeringen. Men så långt har man alltså inte kommit i Sverige.
- Respekt för mänskliga rättigheter har ett egenvärde i sig, framhåller Cecilia Wigström när Författaren frågar varför det är viktigt att man bygger ut det svenska fristadssystemet. Hon fortsätter:
- Dessutom blir världen fredligare om fler länder respekterar demokratins principer. Av dessa skäl anser jag att det är viktigt att Sverige bidrar till att skydda författare som förföljs.
Anisur Rahman har i skrivande stund ännu inte fått det skriftliga beskedet från Migrationsverket. Ändå är det omöjligt att ta miste på glädjen i hans röst.
- Jag är så tacksam till alla som stöttat mig, säger han med ett leende som visserligen inte syns. Men hörs, det gör det.                          

Henrik C Enbohm